*louis perspektv*

"are you guys together?", hoppades på svaret skulle vara nej..

"well yes" sa harry och kollade stolt på elin.

jag rusade ut ur rummet, men just då jag kom ut därifrån så kom jag på, nej varför gör jag såhär, jag vet ju vad hon känner för harry, jag vill inte komplicera det här, vad ska jag göra nu, måste rädda situationen, justja bromancen!!!

jag sprang in i köket igen, hoppades på att dom skulle tro att allt bara var ett skämt, och att jag inte sprang ut pågrund av elin.

"i really thought we had something!, was it all just a lie, when you looked at me, was that a lie to??", sa jag och kollade på harry.

"i love you, you know" sa jag och lät lite extra dramatiskt

"im so, so, incredibly sorry boobear" sa harry och började gå emot mig.

"dont call me that! too many memories" sa sa jag och gömde mig.

"but!"

"no but`s, i want an divorce" sa jag, sen brast vi alla ut i skratt, jag hade lyckats.

"that is what i call a real bromance" sa niall.

"yea you almost got us there, i tought you meant elin first" sa liam.

då blev vi alla tysta, elin mötte min blick, ajfan.

sedan drog harry med henne in i sitt rum, därifrån hörde jag röster mumla hela dagen sedan.