medans ellinor drog mig därifrån kollad jag bak lite, harry såg oförstående ut och en aning chockad, hans kompisar skrattade åt honom och sa något i stil med "ouch", jag fick ögonkontakt med killen med stylat hår innan jag seda vände mig om och försökte hålla ellinors takt runt hörnet. när vi kommit ifrån dom och inte syndes längre ställde hon sig framför mig och kollade på mig allvarligt.
-what?, frågade jag.
-you should not get involved with him, or anyone of them. sa hon och kollade på mig.
-why?.
-because they are bullies, and think they are better than everybody else. look. sa hon och drog med mig och gick med mig tillbaka mot hörnet och vände huvudet lite sneaky så hon kunde se dom, jag gjorde samma sak. hon pekade mot dom.

-the one you talked to, is harry, he is the flirt and the biggest player of them all. and the blonde one doesnt talk much, but when he do, it isnt nice things. the one in the back with brown hair is liam, he always give everyone dirty looks like we just came from a trashcan. and then we have...louis... sa hon och tystnade liten
-what about him.
-he is..i dont know... just.. i used to like him, but.. he changed. sa hon och harklade sig lite innan hon sedan sa,
-and then we also have zayn, the mysterious guy, all the girls wants him, but he doesnt show so much intrest. he is the biggest bully of them. everyone have so much respect for him they would eat soap for him. sa ellinor och suckade innan hon slängde med håret och kollade på mig.
-lets go to class, sa hon och drog med mig därifrån.

när det var dags för lunch gick jag och ellinor mot matsalen, hon pratade på om hur jobbigt det var att få matteläxa redan första dagen, själv var jag ju van med allt det där och var chockad att vi faktiskt inte fått mer. när vi kom in till matsalen köpte vi varsin macka och granskade borden, nästan alla bord var fulla förutom ett, bordet stod precis brevid zayn`s bord, jag kunde skymta hans ansikte, han satt tyst och kollade på mobilen. ellinor suckade då hon såg samma sak som jag men började ändå gå mot bordet. vi satte oss ner och började äta.

-dont say anything, hopefully they wont see us. viskade hon lågt och kollade på mig. jag nickade och fortsatte äta min macka. sedan hörde jag några stolar dras på golvet och när jag tittade upp satte sig harry brevid mig och niall framför honom brevid ellinor.
-hello beutiful. sa harry och lade en arm om mig. jag kollade konstigt på honom, gud vad den här killen var på.
-umm hello?. svarade jag och drog mig undan ifrån hans arm.
-what do you think about cinema tonight?, eight o`clock? sa han lite småkaxigt och log mot mig i försök om att vara charmig.
-no, svarade jag kort och kollade på ellinor som mötte min blick.
-haha are you saying no to me?, sa harry och skrattade lite, niall kollade på mig oförstående.
-i am. sade jag och mötte nialls blick.
-no one says no to me. sa harry osäkert.
-well, i just did.
-pft, bitch. sa niall helt plötsligt och kollade på mig. ellinor hade rätt, han sa inte mycket, men när han gjort det, då var det inte snälla saker.

-what did you just call me?. sa jag surt till niall som kollade på mig roat.
-b-i-t-c-h. bokstaverade han. jag ställde mig upp, tog en drink som fanns på ett annat bord som någon annan hade, jag lutade mig över bordet och hällde drinken över niall,
-what the hel!?!?
han ställde sig upp chockat och skakade håret för att få bort det blöta, ellinor tog tag i min arm och vi började gå därifrån, jag fick ögonkontakt med zayn som jag antog hade sett allt, vår ögonkontakt bröts inte förän jag kommit ut ur matsalen. då vände sig ellinor mot mig och vi brast ut i skratt.

-OH MY GOD, you are crazy!, sa hon och log stort.
-its your first day and you are probolbly already a legend, didnt you notice everyone went quiet when you did that to niall. sa hon och skrattade lite. jag log och ryckte på axlarna. sedan gick vi mot våra skåp för att fortsätta med dagens lektioner.

när dagen var slut så gav ellinor mig sitt nummer ifall det var något och kramade sedan mig hejdå. jag gick ut ur skolan och började gå mot busshållsplatsen, men för att komma dit behövde jag gå igenom parkeringen först, medans jag gick så hörde jag en bekant röst ropa på mig, inte långt ifrån. jag kollade upp och såg harry någon meter ifrån mig stå med resten av killarna, han vinkade mot mig i tecken på att jag skulle komma, med tvekande steg gick jag emot dom, höll böckerna jag hade hårt mot bröstkorgen. när jag kommit fram gick min blick direkt mot zayn, han stirrade på mig, släppte inte blicken, det var på något sett bekvämt, jag ogillade det inte. harry lade en arm över mina axlar.
-we are goin to forgive you for this little accident in the cafeteria today, and you can still go out with me. sa han och smekte mig på kinden med handen. harry gav sig inte.
-forgive me???, sa jag och drog mig ifrån hans grepp.
-yes honey. sa han lugnt och kollade på mig. jag blev sur och började gå därifrån.
-where are you going sweetie. hörde jag harry ropa efter mig.
-away from you. sa jag och gick snabbare då jag hörde steg efter mig. någon tog tag i min arm, jag ryckte åt mig armen,
-leave me alone already, frästr lite jag och vände mig om, till mig förvåning var det inte harry, killen som stod framför mig var...zayn???. han stannade upp och såg på mig ursäktande men sedan ändrades blicken till den samma tomma blick han haft hela dagen.
-i just wanted to say sorry for my friends acting. sa han, varför bad han om förlåtelse åt harry?.
-umm okay?. sa jag och kollade på zayn, han började gå mot busshållsplatsen, efter några meter vände hans sig om.
-are you comming?, sa han, jag kom tillbaka till verkligheten och sprang efter honom, när ag kommit ifatt så började han gå igen. på vägen till busskuren så slängde jag några blickar på honom, han var nästan...vacker?. mysteriskt och vacker, ja det var han.
när vi kom fram till busskuren så stod bussen redan där, vi klev på och jag tvekade om han ville att jag skulle sätta mig brevid honom eller sätta mig någonannanstans. mitt svar blev ganska uppenbart när ha ställde sig vid två tomma säten och ställde sig på sidan och visade med handen att jag skulle hoppa in först. han satte sig sedan brevid mig, utan att kolla på mig. vi satt tysta hela vägen hem, inte ett ord var sagt.

vi klev av bussen, han skulle åt andra hållet och jag skulle i motsatt riktning. utan ett hejdå gick han bara, jag gjorde då samma sak och gick hem mot mig, mer förvirrad än någonsin. varför ville han åka buss med mig?, vi kände ju inte varandra. och varför brydde han sig om att säga förlåt för harrys beteende, enligt ellinor betedde dom ju sig dåligt hela tiden.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

killarna är ju somsagt inte kända i denna historia, så det blir lite highschool drama ist:), 

den här novellen kanske är lite förvirrande i början, i dont know, men fortsätt läsa så kommer alla pusselbitar falla på plats!