tidigare: 

vi klev av bussen, han skulle åt andra hållet och jag skulle i motsatt riktning. utan ett hejdå gick han bara, jag gjorde då samma sak och gick hem mot mig, mer förvirrad än någonsin. varför ville han åka buss med mig?, vi kände ju inte varandra.  och varför brydde han sig om att säga förlåt för harrys beteende, enligt ellinor betedde dom ju sig dåligt hela tiden.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

morgonen därefter ringde min alarmklocka igen, lika irriterande som alltid. den här morgonen skyndande jag på extra mycket, hoppet om att zayn kanske var vid busskuren fanns hela tiden i mina tankar, dumt nog. jag drömde om zayn inatt, efter EN dag så kunde jag inte få han ur mina tankar och det gjorde mig frustrerad. fort slängde jag på mig ett par blåa jeans och en rosa t-shirt, sedan plattade jag håret så det låg ner på mina axlar. mascara och äver lite läppglans. jag sprang ner till köket där mamma hade lagt fram en tallrik med ägg och bacon, fort som vinden slängde jag i mig maten,

-woah, raya calm down. skrockade pappa fram samtidigt som han kikade över dagstidingen.
-i need to go now. sa jag och tog upp böckerna och mobilen lade jag ner i fickan.
-your bus comes in 30 minutes, you have time. sa mamma lugnt och började ta undan min disk.
-i know!. sa jag och skyndade mig ut ur köket.
-i guess she really wanna go to school. sa pappa med ett skratt. jag skuttade ut ur huset och stängde dörren efter mig. med snabba steg gick jag mot busskuren. till min besvikelse var den tom, jag satte mig ner på bänken och drog upp mobilen. jag tog upp ellinors nummer och skrev,

to:ellinor.
do we have any classes toghether today?.

efter någon sekund fick jag ett svar,

from: ellinor.
nope, only after lunch, gymclass.

jag suckade, ensam nästan hela dagen.

to:ellinor.
okok, see you at lunch i guess??

jag hörde någon hosta till lite så jag kollade upp, där stod zayn, han såg lite chockad ut,
-up early i see. sa han lågt, hans röst gav mig en rysning genom hela kroppen.
-yup, svarade jag och såg han rakt in i ögonen. vi stod och kollade på varandra ganska länge, det kändes inte awkward, det kändes bra faktiskt, hans ögon hade en liten livsgnista i sig idag. han gick och satte sig brevid mig, benen lätt isär och armbågarna vilandes mot benen, han hade fortfarande huvudet vänt mot mig.
-why did you say no to harry?, frågade han,
-because i dont like him. sa jag, så var det, jag tyckte inte om harry, han var alldeles för kaxig för min smak.
-its the first time a girl have said no to him, sa zayn.
-its cool you stood up for yourself. fortsatte han sedan och log lite. det lilla leende gjorde att jag nästan smälte. precis när jag skulle säga något kom en bil rullandes, föraren var louis och harry satt brevid honom,
-ZAYN!, are you coming with us are you goin to sit there all day. sa louis otåligt och tutade. zayn skrattade och gick utan tvekan till bilen och hoppade i, sedan körde dom snabbt iväg, med en sista glimt mötte jag harrys blick, han skickade en slängkyss till mig, herregud...
jag måste säga att jag blev lite besviken, att zayn bara åkt iväg bara sådär.
bussen kom inte så kort därefter, jag hoppade på och tog den enda lediga platsen brevid...niall.... han kollade på mig och vände sig sedan mot fönstret. jag tog upp min mobil och såg ett sms ifrån ellinor.

from: ellinor.
im sorry hun, you have to eat lunch alone today. sorry sorry sorry, im goin to the dentist.

jag suckade tungt, great. niall reagerade på min suck och kollade på mig irriterat. bussen stannade och jag gick ut med han efter mig, han tog tag i min arm,
-you will regrett what you did yesterday. viskade han hotfullt i mitt öra och gick sedan före mig. jag tappade andan och höll hårdare i mina böcket. med ostadiga steg gick jag mot samma håll som han, genom parkeringen. niall stannade vid en bil där harry, louis och zayn stod. jag kunde känna deras blickar bränna i nacken på mig när jag gick förbi, jag skyndade på mina steg in i skolan, mot mitt skåp och slängde in böckerna och tog ut mina kemiböcker. när jag stängde skåpet och vände mig om stod zayn där, jag blev rädd av hans plötsliga närhet och hoppade till lite.
-what class do you have now?. frågade han stelt och kollade på mig. jag viftade lite lätt med kemiboken framför honom,
-same as me, lets go toghether. sa han, inte som en fråga utan som att han hade bestämt det, men jag hade inget emot det. han började gå iväg så jag trippade efter för att hålla hans takt.
folk i korridoren kollade konstigt på mig och sedan på zayn, för att kolla på mig igen.
samma sak när vi kom in i klass rummet, tjejerna gav mig bitchblickar, några killar ropade på zayn och visade en plats brevid dom, men zayn ignonerade dom och satte sig vid en plats där det fanns plats för mig, han nickade mot den tomma stolen brevid så jag satte mig där.
inte en enda minut lyssnade jag på läraren, min uppmärksamhet lades på den otroligt vackra varelse jag hade brevid mig, jag kollade inte på honom utan kollade tomt ut i luften och lyssnade noga på hans suckar över lärarens tjat, och hans andetag.

-are you coming?, sa en röst, jag vaknade upp ur min hypnos och såg zayn stå en bit ifrån mig, ingen var kvar i klassrummet,bara vi två. jag slog snabbt ihop mina böcker och började gå efter honom.
-god you are like a lost puppy!. sa han och skakade på huvudet. jag kollade ner i marken och gick brevid honom mot våra skåp.
jag låste upp mitt skåp samtidigt som jag kände han följa mina rörelser med blicken. helt plötsligt kände jag två händer på mina höfter, jag stängde skåpet och vände mig om, där stod harry och log mot mig,
-are you never giving up?. frågade jag och puttade han ifrån mig. han log fortfarande och närmade sig igen,
-nope, sa han och poppade P:et.
-harry, enough. sa zayn helt plötsligt och ställde sig brevid mig.
-but.. sa harry förvirrat.
-enough... upprepade zayn. harry tog ett steg tillbaka och mumlade något i stil med "fine".
jag kände något bubblade i mig, zayn hade försvarat mig, mot en av sina bästa vänner. jag log försiktigt mot zayn som kollade på mig, först såg han på mig ömt men sedan ändrades något i hans blick och hans såg tom ut igen, som han ofta gör. han lämnade mig där jag stod och gick iväg med harry. jag kollade på schemat på mobilen som visade att jag nu hade håltimma, vad ska jag göra nu då?. jag började gå runt i korridoren och helt plötsligt blev jag puttad av en tjej, hon hade några kompisar med sig och de kollade på mig argt.

-stay away from zayn. väste hon mellan tänderna och sedan gick de vidare. jag kände hur öveväldigad jag blev och sprang in på en av damtoaletterna och gömde mig i ett bås. hur mycket kan igentligen hända på två dagar, först bli kallad bitch, sen folk som kollar konstigt på en, zayn som inte går att läsa av, niall som ska tydligen hämnas på mig, och tjejer som hatar mig. allt är överväldigande, jag klarar inte av att för mycket händer.
nu vet jag iaf hur min håltimmen spenderas, gråta inne på damernas toalett, andra dagen på skolan, kul.