tidigare: 

-you heard!, i saw exactly what you did. sa hon och ställde sig framför liam medans ilska blixtrade i hennes ögon. liam skulle precis svara när louis dök upp ifrån ingenstans,
-hey guys, have you heard about the party at stevens house?, frågade han liam och niall, de var tysta, louis vände sig om och kollade på mig med en äcklad blick och sedan på ellinor, han log lite snett, ellinor spottade i marken och sa,
-you guys disgust me. 
sedan drog hon upp mig och lade min arm runt hennes axlar och vi började gå därifrån, jag kunde se att louis blev sårad av ellinors ord, var hade igentligen hänt mellan dom?.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

nu var det sista lektionen kvar, som inte ellinor var med på. vi hade gått till sjuksköterskan som lagt bandage runt min fot. så nu haltade jag fram till mitt skåp, ellinor följde mig ändå till klassrummet så hon kunde se att jag kom fram säkert, sedan gav hon mig en kram och gick. haltandes kom jag in i klassrummet, alla var där förutom läraren. jag kunde se zayn sitta längre bort med harry, hans blick lades på min fot och sedan på mig, han kollade på harry som ryckte på axlarna.
läraren hade nu kommit och halvägs in på lektionen räckte personen brevid mig en lapp, jag vecklade upp den,
what happend to your foot?,
zayn.
jag kollade mot zayns håll och suckade, jag rev en ny bit papper och skrev på den,
ask your friends...
rayahin.
sedan vecklade jag ihop lappen och skickade tillbaka lappen, han fick den, när han läste lappen så kan jag svära på att han såg lite arg ut, men jag kan ju ha missbedömt. han slängde iväg lappen och kollade på mig, hans blick var tom med en glimt av ilska, fast jag kan ha sett fel.

när lektionen slutade valde jag att behålla böckerna jag hade och gå direkt till bussen. när jag kom ut ur skolan kände jag hur någon kom upp bakom mig, jag kollade åt sidan och såg zayn, han tog böckerna ifrån mig och började gå brevid mig.
-i can carry my books, sa jag och räckte mig efter dom men han flyttade sig.
-im helping you, dont you thinks its easier to walk now?, frågade han och ryckte på ena ögonbrynet.
-yes but..
-dont be so stubborn and let me help you. sa han och fortsatte gå i min långsamma takt. jag kunde inte hjälpa att känna mig lycklig på något sett, trots hans kalla sida så kände jag att hans närhet gjorde mig alldeles varm innombords.

när vi kom fram till busshållsplatsen hade bussen inte kommit ännu och ingen annan verkade ta bussen idag så det var bara vi två.
- tell me what they did, sa han helt plötsligt när vi satt och väntade på bussen, han satt nära.
jag berättade om händelsen, jag kunde se zayn`s käke spänna sig lite, och när jag berättat klart kollade han mig rakt in i ögonen, länge. efter ett tag såg han nästan sårbar ut, sedan växlade det till en tom blick igen och han skakade på huvudet, gav mig mina böcker och gick därifrån, vad hände nyss??..

ingen var hemma när jag kom hem, jag lastade böckerna på bordet i köket och hittade en lapp,
went grocery shopping, back in an hour.
jag slängde lappen i soporna och började rota genom kylskåpet och hittade till min förtjusning en nutellaburk, om inte min fot varit stuckad hade jag hoppat av lycka. fort tog jag en sked som jag stoppade ner i burken och böckerna under armen och haltade upp till mitt rum, det tog tid må jag säga. väl inne i mitt rum slängde jag ifrån mig böckerna och lade mig i sängen och högg in på nutelleburken.
i mina tankar rusade allt runt, det hade hänt mycket på två dagar, jag hade hoppats på lite lugn och ro, det här var verkligen inte vad jag trodde. tankarna drogs till sist till zayn, jag förstod mig inte på honom ännu, men det ska jag. han var skolans "bad boy", mystisk och en ensam varg, hela min kropp drogs till honom som en magnet, jag förstår inte varför men det kändes på något sett som om han var menad för mig, konstigt nog.