*harrys perspektiv*

 

varför pussade jag henne, hon har ju pojkvän, och även om hon och hennes kille skulle ha gjort slut så verkar hon ju gilla louis, det märkte jag klart och tydligt då hon utan tvekan hade satt sig brevid louis i soffan, han hade lagt armen om henne och hon hade låtit den ligga den, kollat på honom. jag kände mig så förvirrad när jag satt där, varför kände jag mig såhär, kunde inte sluta tänka på henne.

när hon frågade hur det var, kunde jag int säga mer än "nothing" och gick ut i köket, tålde inte att veta att hon gillade louis och inte mig.

efter en stund kom liam och elin in i köket, utan louis, en liten lättnad.   hon kom och ställde sig brevid mig, fjärilarna i min mage fladdrade. hur kunde så små grejer hon göra få mig att bli så galen.

"harry, can i talk to you?" när orden lämnade hennes läppar kändes det som om jag ville fly därifrån men samtidigt stanna kvar, nu skulle hon säga att hon inte gillar mig.

"sure, outside?", hon nickade och gick i förväg.  

*elins perspektiv*

jag hade igentligen ingen plan, ville bara se hur han mådde, det var prioritering nummer 1 för mig. men jag kände att jag behöver svar några frågor.

"harry?, why did you kiss me yesterday?", han skruvade lite på sig där han stod, han var så söt när han var nervös.

"you know, i just did, just to make you happy," vad menade han, förstod han att jag gillade han? var mina känslor inte besvarade.

"what do you mean"

"everyone wants to kiss one of the one direction, and you were sad so i kissed you"

jag fattade inte vad han nyss hade sagt, han hade bara kysst mig för välgörenhetens skull.

"so you didnt mean it, you dont like me?"

" no i dont, not at all, just as a friend elin, dont you like louis?"

 nu blev jag irriterad, vartifrån kom louis med i saken. louis var bara en kompis, jag kände tårarna rinna ner för min kind, harry ville bara vara kompisar.   jag såg rakt in i harrys ögon, dom verkade fulla av ånger, antagligen för att han pussade mig igår, han räckte sig fram för att krama mig, men jag drog mig undan och sprang in i huset igen. när jag kom in i köket kom zayn emot mig med armarna i luften och fångade mig i en kram.

"whats wrong elin?, "

då släppte jag på allt, sa precis hur det var.

"i like an idiot, and idiot that makes me happy like no one has in years, but hes  an  idiot "

 

*harrys perspektiv*

 

"harry?, why did you kiss me yesterday?", jag kände mig nervös, vad skulle jag svara nu.  jag tyckte ju om henne så mycket.

"you know, i just did, just to make you happy,"  jag kände mig som ett as när jag sa det, men hon gillade louis, så hon fick inte veta att jag gillade henne för då skulle allt bli komplicerat.

"what do you mean"

"everyone wants to kiss one of the one direction, and you were sad so i kissed you"   totalt osant, jag ville kyssa henne, aldrig släppa taget.

"so you didnt mean it, you dont like me?"

" no i dont, not at all, just as a friend elin, dont you like louis?" det sista verkade gått in i hennes huvud för hon började gråta, jag hatade att se henne gråta. jag antog att jag hade rätt, hon gillade louis.

när hon aktade sig ifrån min kram sprang hon in i huset, jag sprang efter henne för att se vart hon tog vägen. det första hon gjorde var att krama zayn. killarna såg förvånade ut och förstod inte alls vad som hände.

det hon sa sen gick rakt in i hjärtat.

 

"i like an idiot, and idiot that makes me happy like no one has in years, but hes  an  idiot "

hon vände sig sedan om, kollade på mig med sina röda ögon och skrek.

"you are an idiot harry." sedan sprang hon ut.

jag kunde knappt fatta vad som hade hänt, var det mig hon gillade. vad fan hade jag gjort.

je