*zayn`s perspektiv*

 

när elin hade gått ut för att prata med harry, så kom louis in i köket.

"woah guys,  those two have just known eachother for a couple of hours, but after what i saw yesterday...i mean...their chemestry! wow, just like the known eachother for..."sa jag innan niall fortsatte min mening.

"YEARS!, iknow. harry couldn`t take his eyes of her, and i think a saw her blush from time to time".

louis kollade bara på oss, jag hade sett han ha ögonen på elin också, var han också intresserad av henne?, det skulle bli väldigt klurigt.

jag avbröts ur mina tankar då jag såg elin inspringandes i rummet med röda ögon och tårar på hennes kinder, jag kramade henne och frågade vad det var.

"i like an idiot, and idiot that makes me happy like no one has in years, but hes  an  idiot "

sen såg jag harry i rummet och även han såg lite omskadad ut.

elin vände sig om och sa,

"you are an idiot harry" sedan sprang hon ut ur rummet och lämnade oss oförstående.

"harry, what did you do?" sa louis, han sprang sedan efter elin.

"and there goes he to save the day" sa niall lite skämtsamt, men liam lade armen på hans axel för att visa att det var inte rätt tillfälle.

harry sa inget och gick in på sitt rum.

 

*louis perspektiv*

jag sprang efter elin efter att hon lämnat huset, hon såg att jag kom efter henne och stannade vi vägkanten.

"what are you doing?" frågade jag med andan i halsen.

"all the possible wrong things i could do"

"like what?", 

"i shouldt have come to your house to start with.."

"ofcourse you should, come on, lets take a walk!"

elin kollade på mig, sa inget men anslöt ändå till min sida och vi gick tillsammans runt i kvarteret, pratade om hennes oförstådda känslor för harry. jag kände ett sting av avunsjuka varje gång hon nämnde hans namn. när vi var tillbaka på samma ställe som vi började på sa hon,  "thanks louis for listening to me, it meant alot".

"no problem, now come on, follow me back inside, and lets pray for that niall left some pizza for us to", när jag sa det så skrattade hon och nickade som ett tecken på att hon skulle följa med in. när vi började gå mot huset tog jag hennes hand, och hon lät mig göra det.

 

 

*harrrys perspektiv*

fan, det skulle ha varit jag som sprang efter elin, inte louis, fan fan fan!

när jag satt där på sängen med huvudet i händerna så hörde jag att louis kom hem igen, så jag gick ut ur rummet, jag behövde prata med honom om elin, han var den enda som skulle lyssna och ge mig bra råd. men när jag kom ut såg jag att han hade elin med sig, och dom höll varandra i handen...